Vittringsapportering – vad är det?

10 aug

Helt plötsligt visste inte Caisa vad vittringsapportering går ut på. Hon gick ut eller bättre beskrivet lullade ut och plockade första bästa pinne. Första försöket kan jag förstå eftersom det var allmänt rörigt omkring oss men sen gjorde vi om – noggrant tyckte jag – men med samma usla resultat.

I våras när Anna la ut pinnar till oss efter elitklassregler utförde hon det med stort intresse, lagom tempo och exemplariskt noggrant. Efter det har momentet fått vila. Jag lever efter principen att inte öva ofta på sånt som hon redan gör bra. Vill inte att hon tröttnar. Är det ett moment som hon tycker är extra roligt kan hon få göra det som belöning. Kanske har det vilat för länge den här gången.

Ändå kan jag inte släppa tanken på att jag missat något. Bristande variation i miljöträningen? Inlärningen började hemma i köket – som vanligt 🙂 Sen flyttade vi utomhus. När Anna hjälpte oss var vi på Hässleholmsgården med många störningar. Igår var första gången vi gjorde det i Hörby men där har hon varit massor av gånger och känner sig som hemma.

Under löpet har vi tränat en hel del uppletande. Kan hon ha blandat ihop de övningarna? Eller är det bara löpet som stör igen? Hon blir alltid knepig när hon löper och under skendräktigheten som kommer lika säkert som ett brev på posten.

Vad är det som inte stämmer? Det är inte noskvalster! Uppletande med sex föremål fixade hon galant idag. Hade inga vittringspinnar kvar att testa med så det får vänta tills i morgon.

Comments are closed.