Inte så ofta men…

23 okt

Ibland händer det att jag tvivlar på våra hundars intelligens. Varje höst samlas pilfinkarna i vår schersminbuske. Antar att det finns för dem smakliga frön eller småkryp. Caisa har från det hon var pytting gjort vad hon kunnat för att jaga bort dem. Nu hjälper Kina till.

Så här går det till. Båda hundarna rusar skällande mot busken. Lågt sittande finkar lyfter och tar ett varv i luften runt gräsmattan – hundarna efter på marken. Fåglarna landar där hundarna inte når dem. Hundarna passar och så snart en pippi flyttar neråt en mm eller två drar jakten igång på nytt. Ska de aldrig lära sig att fåglar i luften är onåbara?

Comments are closed.