Archive | 19 mars, 2013

Ett märke med anor från Australien

19 mar

130319-Bentley

Kinas Bentleymärke

 

Thomas Bentley hette en man i Australien som var lycklig ägare till en fantastisk Australian Cattledog. Hunden var både vacker och otroligt duktig som vallhund. Naturligtvis blev hunden pappa till många valpar.

Ett av kännetecknen på avkommorna var det så kallade Bentleymärket – en vit bläs i pannan, uppkallat efter husse. Många av de blå hundarna hade dessutom också en svart fläck vid svansroten.

Dagens cattledogs som har dessa tecken påstås härstamma från Thomas Bentleys cattledog.

110320_Kinavår_014

Kinas svartfläck

 

120520-protokoll.jpg

Kina har domarord på att hennes ”Bently star” är excellent. Vad domarn hette? Mr Bentley 🙂

 

Ridhusrally med stormtillägg

19 mar

Gårdagens rallyträning var förlagd  till ett ridhus. Litet kusligt när stormen tog i och hela huset vibrerade. Hur stabila är egentligen ridhus? Skönt att inte vara utomhus.

Jag delade tiden rättvist mellan hundarna. Den vanliga kurstiden på två timmar är alldeles lagom om man tränar två hundar.

Fortfarande är det så att jag behöver memorera skyltar – det är långt till ryggmärgen. Jag tycker dessutom fortfarande att nybörjarskyltarna är svårare att komma ihåg än dem som kommer i de följande klasserna. Roligast skyltar är dem som hör hemma i avancerad och mästarklass.

Högerhandling och byte mellan höger och vänster är riktigt roligt. Jag har långt om länge hittat en fungerande verbal signal för högersidan – ”komkomkom”. Jag använde det som inkallning när Caisas valpar skulle ha mat. Kina minns det fortfarande och blir väldigt alert när hon hör det. Än så länge använder jag det tillsammans med handtecken(target). De följer min hand utan att vidröra den. Målet är förstås att de ska kunna utan targethjälp.

Caisa fick träna åttans frestelser. Jag hade planerat att låta henne nosa på burkarna utan att kunna komma åt godiset inuti. När hon sen slutade nosa skulle jag klicka och belöna hos mig. Bättre godis hos mig än i burkarna.

Nu blev det inte så. Jag råkade klicka precis när Caisa sträckte sig mot närmsta burken. Jag var beredd att plocka fram den välkända tidningen och banka mig i huvudet men till min stora förvåning vände Caisa sig omedelbart mot mig och fick förstås sin belöning. Vi upprepade det hela med samma goda resultat. Det blev en variant på skvallerträning insåg jag när jag hade tänkt efter. Så enkelt –  om resultatet står sig förstås 😉