Oj vad rädd jag blev!

3 jul

Uppletande med båda hundarna. Kina fick träna på att sitta kvar medan Caisa letade. Inte anade jag att Kina skulle bli sååå laddad av att vänta. Caisas föremål låg långt ut. Jag vill förstärka hennes lust att gå djupt. Kina väntade och väntade allt otåligare.

Kinas tur. Tre föremål på olika djup, inget längst ut – sista föremålet kastade jag. Äntligen fick Kina springa. Full fart ut samtidigt som hon vänder sig om för att se om jag kanske ändå skulle kasta bollen också. Rakt in i en gran dundrade hon – studsade tillbaka och blev sittande alldeles stilla på baken med ena frambenet hängande i en konstig vinkel.

Tusen hemska tankar for genom huvudet. Jag kände försiktigt på benet. Kina gnällde och ville inte att jag skulle göra så. Sakta började vi gå mot bilen – Kina på tre ben. Efter ett tag började hon försiktigt stödja på benet –  men haltade.

Vi tog en paus. Kina hoppade upp i mitt knä. Jag funderade på att bära henne till bilen men innan jag rest på mig hoppade hon ner och sprang som om hon aldrig hade haft ont!

Nu sover hon. Hoppas allt fortfarande är bra när hon vaknar.

 

Comments are closed.