Störningar – tacka och ta emot

13 jul

Sen några veckor tillbaka har jag spårat med båda hundarna. Inspiration har jag fått från Effies första övningar och Spårboken av Fält med flera. Spårboken propagerar för att börja med hårda spår för att få en bra teknik. Så har jag aldrig gjort tidigare men det är roligt att prova något nytt.

Vi har spårat på asfalt,  grus och skogsväg. Inte världens roligaste miljöer när man tycker om att gå i skogen. I dag åkte vi till Dansebanan. Jag la Kinas spår i vänster hjulspår på skogsvägen längs Skåneleden. Efter ungefär 75 meter vek jag av in i den för tillfället snustorra granskogen. Eftersom det blev både vinkel och markbyte samtidigt planerade jag för nytt påsläpp en bit in i skogen. Spåret fick ligga 20 minuter medan jag la Caisas spår.

Dags för påsläpp! Kina intresserad och tar spåret på en gång. Efter tre – fyra meter lyfter hon nosen och spanar framåt. Där kommer två skogsvandrare. Medan jag funderar över nästa steg tar Kina spåret på nytt. Jag följer förstås med i kort koppel. Skogsluffarna hade valt det andra hjulspåret. Min första tanke är att pausa när vi möter vandrarna men eftersom Kina ignorerar dem nöjer vi oss med ”hej”.

I glädjen över hennes spårfokus glömmer jag bort att jag planerat ett spårslut på vägen och sen nytt påsläpp i skogen. Kina sväljer ostbiten i ”slutet” tar vinkeln och fortsätter till det sista slutet – hennes boll.

Caisas spår då? Det gick också bra men helt utan störningar.

Spårfakta: sol, 25 grader, litet vind, torrt, Kina 150 meter, Caisa 350 meter, 20 – 25 min

Comments are closed.