Archive | augusti, 2013

Kinas hundgodis blev apport

29 aug

130829-Foderring-001-bw

Apport – enligt Kina. (I verkligheten är den 15 mm.)

Spårade med Kina idag. Hon sittmarkerar apporterna. I dag markerade hon inte bara pinnarna utan också en hundgodis som låg i spåret. Jag förstod inte varför hon helt plötsligt satte sig i spåret. Såg ingen pinne men tänkte att jag kanske tappat något annat och bad henne visa.

Kina visar genom att sätta nosen mot apporten, i  det här fallet satte hon nosen mot godisbiten – en foderkula. Belönade henne först med leverpastej och sen med ”apporten”.

Har aldrig haft en hund vare sig på kurs eller en egen som markerat godis i spåret – alla har ätit upp direkt.

Stackars polacker

27 aug

Först kom jag med mina glada hundar som sin vana trogna talade om för världen att vi hade stannat på en grusväg och det var dags för sök. Sen kom Christel med sina lika verbala mudisar.

Stackars polacker som sov i tältet på parkeringen

För Kinas del blev det först rena hittaövningar med flying. Litet tvekande var hon först över att passera stigen utan stopp men sen ökade intensiteten vilket var precis vad jag hoppats på. Hon avslutade med tre fastrullemarkeringar. Både Kina och jag var nöjda.

Caisa fick tre figgar och många tomskick. Vänstra hörnet låg på ett alldeles nytt ställe. Hundarna fick lämna granskogen och springa en liten bit in i den gröna bokslyväggen. Caisa behövde flera skick för att komma ända ut i det hörnet. Hundar är vanedjur. Fler sådana övningar!

Figgarna fortsatte som förra gången med att kommendera ”skall” när Caisa hittade dem. Tanken är att hon ska låta bli att gräva fram dem om hon uppmuntras till att skälla på en gång. Det har blivit bättre men tendenserna finns kvar så vi fortsätter litet till med det innan vi plockar fram musmattan – tror jag – kanske – eller ska jag aktivera Kåre?

Tilläggas kan att vädret var underbart – sol men inte för varmt men i gengäld många varma tankar till goa figgar. Nästa gång tränar vi på vintertid – klockan ett.

Caisas käft rymmer mer än en mus

25 aug

130825-Caisamöss-001

Tre små söta möss ryms alla i Caisas mun.

Varför bara apportera en mus när det finns plats för tre? Så resonerade Caisa när vi övade uppletande för ett par dagar sedan. Gissa om jag blev förvånad när jag kommenderade loss – och hon matade ut inte en, utan tre apporter ur munnen!

Jag vet att hunden inte får byta föremål på väg in men får den samla på sig?

Det var när jag behövde förnya förrådet av uppletandeföremål som jag hittade små söta kattleksaker på Teba. Varför inte testa, tänkte jag. Men med facit i hand borde nog mössen ha varit lite större…

”Caisa ligger på min fot”

13 aug

130806-Lund-Alicia-009

Alicia och Caisa

Alicia – vårt första barnbarn – har varit på besök några dagar. Nu ekar huset tomt efter henne. Hundarna –  speciellt Kina saknar henne. De är ganska sparsmakade med att visa sin uppskattning för människor som de inte träffar ofta men Alicia är blev klart godkänd.

De sista dagarna bubblade Alicia över av lycka när hundarna kom och la sig på hennes fötter. ” Caisa ligger på min fot! Nu ligger hon på båda fötterna!” Alicia satt absolut stilla tills hunden flyttade på sig.

Lika stor var lyckan när de hoppade upp i knät på henne, trots riviga klor.

Torkan förvandlar damm till dy

6 aug

DSCN4091

Det syns var fågeldammen brukade vara. Nu har sommartorkan förvandlat den till en pöl fylld av dy…

Längtar efter regn. Kolleljungabäcken som rinner eller snarare rann förbi där vi bor är helt uttorkad.

Den lilla dammen där barnen lärde sig åka skridskor har förvandlats till en trist dypöl.

DSCN4066

Torkan har slagit till och helt torkat ut den fina bäck som brukar rinna här. När kommer regnet – jag bara undrar!

Regn – please!

Byteshandel á la cattledog

1 aug

Belöning

Byteshandel inför belöning

Efter att ha haft en rottis med mycket ”ägande” som vi fick kontroll över genom bytesverksamhet har vi fortsatt på den vägen, trots att varken Caisa eller Kina visat liknande tendenser – kanske just på grund av dessa lekar.

Caisa gillar verkligen att byta grejer. Hittar hon inget annat kan hon ta en minimini-sten – nästan grus – och gå runt med tills jag frågar:  ”ska vi byta?” Kina som noterar att något är på gång kommer förstås farande och vill vara med i leken.

Nyss kom Caisa med en raggsocka. Hon följde mig som en skugga i väntan på den magiska frågan. Det ingår i leken att inte fråga på en gång. Kina iakttog det hela på avstånd.

Så var det dags. Jag stannade och tittade på Caisa som förväntansfullt satte sig framför mig. Det ingår i föreställningen att inte släppa förrän jag frågar. En liten stund väntade jag men det gjorde inte Kina. Som ett jehu kom hon farande, daskade ner baken bredvid Caisa, upptäckte att hon inte hade något att byta bort. Snabbt som ögat tog hon tag i den uthängande delen av Caisas strumpa. Nu hade hon också något att byta med!