Stackars polacker

27 aug

Först kom jag med mina glada hundar som sin vana trogna talade om för världen att vi hade stannat på en grusväg och det var dags för sök. Sen kom Christel med sina lika verbala mudisar.

Stackars polacker som sov i tältet på parkeringen

För Kinas del blev det först rena hittaövningar med flying. Litet tvekande var hon först över att passera stigen utan stopp men sen ökade intensiteten vilket var precis vad jag hoppats på. Hon avslutade med tre fastrullemarkeringar. Både Kina och jag var nöjda.

Caisa fick tre figgar och många tomskick. Vänstra hörnet låg på ett alldeles nytt ställe. Hundarna fick lämna granskogen och springa en liten bit in i den gröna bokslyväggen. Caisa behövde flera skick för att komma ända ut i det hörnet. Hundar är vanedjur. Fler sådana övningar!

Figgarna fortsatte som förra gången med att kommendera ”skall” när Caisa hittade dem. Tanken är att hon ska låta bli att gräva fram dem om hon uppmuntras till att skälla på en gång. Det har blivit bättre men tendenserna finns kvar så vi fortsätter litet till med det innan vi plockar fram musmattan – tror jag – kanske – eller ska jag aktivera Kåre?

Tilläggas kan att vädret var underbart – sol men inte för varmt men i gengäld många varma tankar till goa figgar. Nästa gång tränar vi på vintertid – klockan ett.

Comments are closed.