Archive | november, 2014

Sök i högre klass rutan

29 Nov

Termometern visade nästan under noll i dag. Litet ovant men hellre kallt än regn. Kallt är förstås litet fel när det fortfarande finns kantareller, taggsvamp och stolt fjällskivling i skogen. Innan vi slutade kom faktiskt solen på besök.

Till Kinas stora glädje låg Martina som första figge. Lyckan var så stor att hon var tvungen att låta litet pysa ut i pip. Vi vill förstås inte uppmuntra det även om det är gulligt. I fortsättningen blir Martina sista figurant som en extra stor belöning. Tror inte det behövs något godis då 🙂

Oftast tar jag Caisa med mig ända fram till rutan utan att koppla loss henne. Idag testade jag att sätta henne 5 – 6 meter innan rutan. Det var inget som hon uppskattade och det visade hon med ljudlig skallmarkering. Fortsättningsvis gör vi på det gamla sättet. Ingen anledning att krångla till det.

Söket gick bra. Det verkar som att Caisa förstått att inte bli allt för kärvänlig mot figuranterna.

Dagen avslutades som vanligt med resonemang om sök och planer för nästa träning.

Extra festligt hade vi i dag när Rapp eller var det kanske Martina som bjöd på läcker uppflyttningstårta. Tror gruppen hoppas på att Rapp snart blir  uppflyttad igen 🙂

Är kanske onödigt att tillägga men jag är väldigt glad i min sökgrupp.

 

 

 

Spår med inspiration från Per Jensen

25 Nov

Solen lyste medan jag uträttade diverse ärenden. När det äntligen blev dags att gå ut med hundarna hade den blivit överansträngd och gått och lagt sig. Vi åkte ändå ut till Kvarröd.

Jag hade tänkt uppletande men tyckte alltför många bilar såg ut som om de innehöll jägare. I stället blev det spår. Jag har ingen aning om hur långa spåren blev och glömde dessutom räkna apporterna jag la ut. Hundarna tycktes inte bekymra sig om vare sig det ena eller det andra utan spårade som på räls.

Kina fick en klurig vinkel. Jag gick förbi, snurrade litet hit och dit innan jag gick tillbaka dit vinkeln skulle vara. Kina passerade först, snurrade och återvände till den riktiga vinkeln.  Tempot var lagom och linan mestadels sträckt. Några gånger vände hon sig om för att se att jag var med. Jag tänkte på vad Per Jensen skrivit om hundars otroliga förmåga att läsa våra blickar.  När Kina stannade  tittade jag ner i marken i stället för att titta i spårriktningen. Tror vi båda måste lära oss att det är hon som kan spåra.

Så nöjd med henne!

Caisa fick en spetsvinkel på Skåneleden. Jag vet att åtminstone en person med hund hade passerat där strax före mig – kanske fler. Vädret hade ju varit fint. Tog en stund innan Caisa redde ut vart vi skulle. Nu när jag vet hur uppmärksamma hundar är på vår ögonriktning var det väldigt tydligt hur hon kollade mig för att få en vink om var spåret låg.

Det är faktiskt svårare än man kan tro att inte hjälpa hunden med kroppsrörelser eller ögonkast. Kom på mig själv med att hålla andan medan Caisa snurrade runt och att andas ut när hon var på rätt håll.

Klubbmästerskap

22 Nov

Det låter väldigt seriöst med klubbmästerskap, men är egentligen en ganska trivsam tillställning där regler som inte är optimala justeras efter deltagarnas önskemål.
Vi har två klasser – appellklass med både sök och spår och lydnadsklass 1.
Lydnadsklass 1 anpassades på så sätt att deltagarna kunde välja vanlig apportering i stället för den som normalt finns i lkl 1.
Språngmarschen i linförigheten döptes om till annat tempo och så kunde den som hade ont i knät välja långsam marsch i stället.  
En väldigt bra träningsmöjlighet blev det.
Kina ställde upp som den enda sökhunden. Kändes inte som hon tog uppdraget på allvar. Båda figgarna hittades visserligen men inte jobbade hon effektivt. Vet inte varför både hon o Caisa uppför sig som om de aldrig hört talas om raka skick i Petterssons hage.
Lydnaden var däremot riktigt rolig. Jag har funderat mycket på hur den optimala ingången på planen ska vara. I dag testade jag att gå in utan kommando. Kina fick snusa sig fram till starten bäst hon ville. När jag sen sa fot var hon verkligen med mig. Ska prova samma taktik med Caisa.
Caisa startade i lkl 1. Det har hon gjort en gång tidigare, för mycket länge sen. I dag ville jag framför allt testa hennes platsliggande. Egentligen hade jag tänkt lägga ner det projektet men ungefär samtidigt som den tanken dök upp började Caisa bli liggande, inte alltid tyst men ändå. Hon beklagade sig en del i dag men låg kvar. Finns hopp ☺
En bra dag på klubben! Tack till alla som bidrog🌹

Oplanerad spårstörning – tacka och ta emot eller…

11 Nov

La spår till Kina i dag. Blev inte riktigt som jag tänkt. Medan jag gick ut spåret såg jag på håll några vildsvin på väg bort. Litet fundersam blev jag men de var ju på väg bort så jag släppte på Kina en timme senare.

Det började så bra men efter 150 meter gick hon upp med nosen och vädrade i fel riktning. Efter en stund fortsatte hon spåret en bit till. Nytt stopp och nu såg jag grisarna som Kina känt vittringen av – fem stycken var de och de hade inte bråttom i väg.

Sista halvan av spåret gick faktiskt riktigt bra även om Kina spanade i riktning mot platsen där vildsvinen försvunnit. Man ska ju träna med störningar men det här var litet nervöst.

Nej, jag vill träna mera!

7 Nov

Nej, jag vägrar lämna planen. Jag vill träna mer! Det tyckte Caisa för sju år sedan då bilden togs - och i går fick hon "betongrumpa" igen.

Nej, jag vägrar lämna planen. Jag vill träna mer! Det tyckte Caisa för sju år sedan då bilden togs – och i går fick hon ”betongrumpa” igen.

Kom på mig själv med att gå runt med ett fånigt leende på läpparna efter gårdagens lydnadsträning. Caisa är anledningen. Jag är så nöjd med båda hundarnas prestationer på planen men det Caisa gjorde när vi tränat färdigt var värt ännu mera.

Jag började plocka ihop koner och allt annat vi använt oss av. Caisa tittade på. Jag satte på henne koppel för att gå till bilen. Caisa förblev sittande. Hon blev så tung i baken. Lockade på henne, men nej hon satt som fastgjuten. Hon ville träna mer! Kan man få ett tydligare tecken på att hon gillar vårt sätt att träna? och ja det blev litet till innan vi åkte hem.

Det har hänt förr att hon inte velat lämna appellplanen men det har mest varit efter agility.

Sök och spår

5 Nov

Måndagssöket blev inställt i går. Marken vi var tilldelade är ett av mina favoritställen. Skönt väder var det också! Jag passade på att lägga ett spår till Kina och uppletande till Caisa.
Länge sen Kina fick spåra. Jag har ju tyckt att tempot kunde vara litet högre men varit mer än nöjd med hennes noggrannhet och markeringar av apporterna. I dag testade jag med färre apporter för att se om tempot gick upp. Det gjorde det 🙂 Precis lagom!
Apporterna valde hon i dag att hämta i stället för att sittmarkera. Det går väl också bra även om jag föredrar sittmarkering. Funderar litet på att tävla spår med henne när det nu blir knepigt att kunna tävla sök med båda hundarna?

Tävlingsplanering

4 Nov

Ett litet problem dök upp när jag kollade tävlingsutbudet för 2015. De flesta klubbar har lägre och högre klass sök samma dag vilket innebär att jag måste välja om jag ska tävla med Kina eller Caisa. Hälften av tävlingsmöjligheterna ”försvinner” och sen har vi det gamla vanliga med löp. Svårt att planera tävlandet!

Varken kor eller turister stör vår frid

2 Nov

Hela långa sommaren har stranden längs Ringsjön varit upptagen av antingen kor eller turister. Jag uppskattar varken kor eller turister.

I veckan upptäckte jag att störningarna var borta. Vi hade äntligen stället helt för oss själva – hundarna och jag.

Vädret var grått men ljumt när vi kom, men efter en stund gjorde solen oss sällskap och jag blev tvungen att fotografera himlen för att ha den som minne när novembermörkret har lagt sig.

Hundarna plaskade längs strandkanten, gnagde bark av en sönderblåst ek och spanade på mängder av sångsvanar. Jag njöt av att se hundarna springa i frihet.

Innan vi var färdiga hann solen sakta slutligen sänkta sig över den underbara Ringsjön.