Archive | maj, 2015

Solsken men oj vad det blåste

19 maj

Vi åkte ner till Orups idrottsplats i eftermiddags. Tanken var att träna lydnad men när jag kände hur vinden tog i bestämde jag mig för att lägga spår på fälten också. Jag spårar nästan bara i skog. Tycker det är så mycket roligare än att trava runt på kala ytor. Ett problem med öppen mark är dessutom att komma i håg hur spåret går. Finns ju inga träd att sätta snitslar i. På Orupsfälten kan man använda brunnarna som sticker upp med ungefär 50 meters lucka som riktmärken.

Kina fick ett spår på ungefär 250 meter och Caisa ett på 500. Båda spåren fick ligga drygt en timme. Kinas började i hård motvind. Hon kände spåret långt innan vi var framme vid starten. Tog chansen och lät henne leta upp början med egen nos. Litet zickzackande fram till första apporten sen gick hon som på räls.

Caisas spår började som ett U. Sidovinden var så stark att hon fick vittring från det andra benet i U:et innan vi kom fram till starten. Vi gjorde ett nytt påsläpp för att få med hela spåret. Övningarna med hårda spår har verkligen gjort nytta. Mycket lättare att se när Caisa är i spårkärnan och när hon kommit bredvid.

Första championatet till en av Caisas valpar

19 maj

Karin har varit i Roskilde på utställning med Effie. Det blev ännu ett cert och cacib vilket betyder att nu är Effie Dansk utställningschampion – den första i Ayers E-kull.

Supersök vid Dansebanan

15 maj

Underbart väder, fågelsång och en sökträning som gick bättre än jag kunnat drömma om. Dansebanan har vi tränat på många gånger men aldrig tidigare med dagens upplägg.

Vi snitslade en stig diagonalt över området. En del av rutan hamnade i tät nyutslagen boksly. På högersidan sträckte sig rutan över två vägar.

Dansebanan är välkänd för hundarna, så välkänd att i första skicket valde de att springa vinkelrätt från skogsvägen och ut. Det är ju så vi har brukat göra. Det blev till att peka ut riktningen extra tydligt och att ha ordentlig koll på var stigen gick så att hela området blev avsökt. Låter mycket enklare än det var.

Kina fick en lagom blandning av träff och tomslag. Bra tempo och intresse ända till slutet. På påvisen släppte jag henne när vi närmade oss figgen och slapp på det sättet alla frustrationsskall som vi haft när hon inte varit nöjd med mitt tempo. Har full förståelse för att hon tycker jag är långsam. Figgarnas instruktioner var att belöna på en gång bara hon satt.
Det blev så bra!

Caisa fick tre figgar. Två i boksly på vänstersidan och en i en rishög på högersidan – alla på djupet. Första figgen tog hon på första slaget. Andra figgen missade hon. Jag tror rutan var väl djup just där eller så kom hon bara fel i förhållande till vinden. Men det ledde till att hon fick gå tomslag ända till slutet av rutan. Jag räknade inte men det var många. De flesta var flying. Aldrig någonsin har jag kört så många tomslag på raken. När Ronny som var tredje figge hittats tog han reda på var tvåan låg och så skickade jag Caisa en gång till. Full fart och bra markering!
Så glad i min lilla hund!

Ingenting slår känslan när samarbetet fungerar fullt ut. När hunden med minimala dirigeringar springer precis som man tänker och på alla sätt visar hur mycket hon tycker om det.

159,5 poäng

2 maj

Kina och jag har provat på lydnadsklass ett i dag. 159.5 poäng och en andraplacering blev resultatet. Hon som vann hade 160.

Första momentet var platsliggande. Kina brukar ligga både på träning och de få tävlingar vi ställt upp i. Det gjorde hon i dag också men något i fjärran fångade hennes intresse. Nästan oavbrutet nödglodde hon snett åt höger med enstaka avbrott för att se om jag var kvar eller gått hem. Tror att den kraftiga vinden förde med sig spännande dofter. Nervös var jag redan innan och inte blev det bättre när Kina landade i dofternas värld. Tänk om hon glömmer vad hon ska göra och lockas iväg av dofterna! Hur tränar man förresten en sådan störning? Domaren tolkade det som att hon var orolig och drog tre poäng.

Så var det tandvisning! Domaren tycker inte att vi behöver hälsa utan stannar på avstånd och frågar ” biter han”? Fick lust att svara ” bara gubbar med keps”men avstod. Tävlingsledaren la sig i och påpekade att det var 30 år sen den cattledogen som bet var på tävlingsbanan. Tveksamt tittade domaren på Kinas tänder. Aldrig har Kina suttit så stilla och varit så ointresserad av en kontakt. Det blev en 10:a men det såg jag inte förrän jag fick protokollet.

Resten då? Dk på läggandet som vanligt. I dag också på ställandet vilket var nytt. Sämsta betyget fick vi på linförigheten – en sjua. Jag tycker inte om att ha kopplet så långt ner att jag riskerar trampa på det i svängarna och då får jag kritik på kort koppel. Det bekymrar mig inte. Snart nog ligger kopplet i fickan. Däremot måste vi träna mer på att hålla fokus och kontakt när vi väntar i utgångsställning. Kina släppte litet ibland och då blir precisionen si så där.

Nöjd med dagen trots den litet förargliga halva poängmissen. Tävlingen var bra arrangerad, klubben var trevlig och det var också funktionärerna. Tur att det finns så många idealister som ställer upp under alla förhållanden och ordnar tävlingar åt oss.