Yvig och glad unghund testar min tro på mig själv

26 jun

Hittade ett gammalt utkast som jag glömt publicera 🙂

Jag gillar verkligen Kaxa – barnbarn till Caisa. Känslorna är besvarade. Hon möter alltid mig med mycket glädje och stor energi. Senast vi träffades tog det en stund för Kaxa att gå ner i varv och när hon sen kom och la sitt huvud i mitt knä under bordet kändes det så bra. Jag smekte hennes huvud och hon låg alldeles stilla –  eller nja inte riktigt stilla. Tänderna hade mycket försiktigt tuggat ett hål på min tröja. Litet snopet för mig, jag som trodde jag var hyfsat bra på att läsa hund

No comments yet

Leave a Reply