Tag Archives: brukshundklubb

Agility mellan skurarna

10 jan

Caisa gillar agility. Det var länge sedan som vi tränade på riktigt, men i dag passade vi på när det redan stod en bana på klubben: åtta hopphinder på rad följt av däcket i rätt höjd. Vippan, A:et och bommen står alltid framme. Sen fanns det en elstängselpinne – utan tråd förstås – lätt att flytta runt för rundningsövningar. Oftast rundar vi annars bara lyktstolparna på planen.

070724_Kil_2944

Caisa, något yngre, älskar tunneln. Så snabb att kameran fångade både rumpa och nos samtidigt – nästan.

Tur för mig att Caisa minns namnen på alla hindren annars hade jag varit tvungen att springa fortare än jag kan. Hur nu det skulle ha gått till. Det var roligt att kunna stå mitt bland hindren och dirigera henne dit jag ville. Ja – kanske inte alltid dit jag ville. Stod vippan på vägen till hindret, tog hon den först. Vippan är en favorit.

En mycket nöjd och ganska trött Caisa i kväll.

 

 

 

Endast tippen syntes i gräsets vågor

1 Nov

DSCN4349Jag tycker mycket om mina hundar. Ibland tycker jag extra mycket om dem. Det gör jag i dag.

Bortanför stora appellplanen i Hörby ligger en äng med högt gräs – riktigt högt. Dit gick jag i dag med hundarna lösa.

Caisa är skendräktig, ständigt hungrig och gör för tillfället bäst skäl för namnet Hackihälinen – aldrig många meter från mig. Kina, som vanligt full av energi, höll täten drygt trettio meter före Caisa och mig.

Till min förskräckelse reser sig plötsligt ett rådjur upp ur det höga gräset alldeles för nära Kina för att jag ska våga tro på en framgångsrik inkallning. Jag fumlar efter visselpipan. Kina försvinner i det höga gräset i riktning mot det försvinnande rådjuret. Jag får äntligen tag i visselpipan och blåser inkallningssignal. Blir alldeles varm i hjärtat när jag ser hur gräset börjar gå i vågor i min riktning. När sen Kinas vita svansspets dyker upp med kurs mot mig blir jag nästan tårögd – vilken inkallning.

Caisa då?  Jo –  ordentligt ”skvallertränad” som hon är, hade hon omedelbart som hon fick syn eller nos på rådjuret slängt sig framför mina fötter. Den förväntan på belöning som fanns  i hennes blick lyste upp den tidigare så grå dagen.

Underbara höst!

16 okt

131016 höstvoffs

Klicka på bilden för att se den större

Tror inte Brukshundklubben har någon klubbstuga som ligger lika vackert som Hörbys. (Jag är kanske inte alldeles objektiv.) Bakom stugan rinner en å som precis nedanför vidgar sig till en damm. Ån är bitvis lagom djup för att vattenovana hundar ska kunna plaska omkring och bekanta sig med denna farliga vätska. De djärvare kan simma i dammen förutsatt att  ingen fiskar där just då.

Bortom den stora appellplanen hittar man skog och ängar som passar till både spår, sök och uppletande, för att inte tala om sköna promenader.

131016-höstvoffs-007-2

Klicka på bilden för att se den större

Dit begav jag mig i dag med förhoppningen att få en fin höstbild till bloggen. Det blev en bild på naturen och resten som vanligt på hundarna.

Första rallytävlingen för Kina

7 apr

Plaketter5.40 vaknade jag. Fem minuter innan radion startade. Jag brukar alltid vakna strax före radion men vågar inte lita på det. En omedelbar belöning för detta tidiga uppstigande var den fågelsång som mötte mig och hundarna när jag öppnade altandörren. Koltrasten dominerade och det fick den gärna göra men den var långt i från ensam. Första dagen i år med riktig vårfågelsång.

Strax efter sju träffades Therese och jag vid Hardy´s för att med hjälp av GPS:en hitta till Malmö Brukshundklubb. Ingen av oss hade tävlat där tidigare. ”Sista avfarten innan du kör upp på Öresundsbron”, hade vi fått veta. Dit ville vi absolut inte.

Litet nervös blev jag över alla kaniner. Den första kom i 190 från under bilen samtidigt som Kina hoppade ut. Så glad att jag hade koppel på tösen. Kina nosade en del men samlade ändå ihop 85 poäng på sin rallypremiär. Det räckte till kvalificering och en delad niondeplats bland 29 startande.

I väntan på resultatet passade hon på att bekanta sig med en del av de övriga tävlande. Eftersom vi var i Malmö fanns det förstås en del som tyvärr mindes Malmös och förmodligen Skånes första cattledog. Den som fick folk att göra en U-sväng på parkeringen när han var på planen.

Kina hälsade vänligt på alla som ville och bjöds på godis av snälla människor. Trots detta extra mattillskott stal hon tre skivor leverpastej när vi kom hem.

Caisa startade i fortsättningsklass. Till min fasa var 8:ans frestelse ett av momenten. Inte nog med det, den tronade mitt i banan och frestade inte bara när den skulle utföras utan också varje gång vi passerade i närheten av den. Under och över alla under nosade hon bara en gång på den. Fast sen nosade hon på annat förstås  – mer än Kina hade gjort.

Men första utomhustävlingen med många spännande dofter när nu marken börjat tina upp så jag är nöjd ändå. Det blev 77 poäng och delad 14:e plats med 24 startande. Nu behöver vi en kvalificering till för att komma till avancerad klass.

Ännu ett Caisabarn på banan

17 feb

110129_Valpar_036

Ezez med blivande matte Catta för två år sedan.

I går var det dags! 186 poäng och klassvinst i Lydnadsklass 1 på Kungsbacka brukshundklubbs officiella tävling.

Stort grattis till Catta och Ezez (Ayers Entire Blue Eze) och fortsatt lycka till med träning och tävling! Jag är så glad att alla Caisas valpar bor i aktiva hem.

Hus – som i HundUtbildningsSektor

14 jan

Hus heter en sektor i brukshundklubben. Den har inte, som man skulle kunna tro, hand om vår klubbstuga, utan uttolkas Hundutbildningssektorn.

I ett förhoppningsvis tillfälligt förvirrat sinnestillstånd lovade jag att bli en av de ansvariga där under 2009. Tack o lov att Viveka finns!

Massor av frågor poppar upp varje gång jag tänker på det. Hur ska jag hinna jobba o träna egen hund;-)

0607__Vallbo 406
Hur få tid även till egna hunden…

Svåraste frågan är förstås hur vi ska få instruktörer till alla kurserna. Om inte hur ska vi prioritera? Valpkurs för nya hundägare kan vi inte stryka. Där kan vi lägga grunden till ett bra liv för både hund o ägare. Unghundarna som styrs mer av hormoner än av husse/matte känns minst lika angelägna. Kan vi kanske hoppa över den s.k. grundkursen och styra in deltagarna på bruks o tävling? Brukskurserna och tävlingslydnaden behövs för klubbens framtid. Det är där vi hittar några som blir kvar i klubben och fortsätter som instruktörer o funktionärer.En annan tanke är att arrangera korta introduktionskurser på 3-5 träffar i t.ex. klicker, apportering, uppletande mm. Tror det skulle bli lättare att övertala instruktörer att ta ytterligare en kurs om den inte var så lång.