Tag Archives: cattledog

Underbara höst!

16 okt

131016 höstvoffs

Klicka på bilden för att se den större

Tror inte Brukshundklubben har någon klubbstuga som ligger lika vackert som Hörbys. (Jag är kanske inte alldeles objektiv.) Bakom stugan rinner en å som precis nedanför vidgar sig till en damm. Ån är bitvis lagom djup för att vattenovana hundar ska kunna plaska omkring och bekanta sig med denna farliga vätska. De djärvare kan simma i dammen förutsatt att  ingen fiskar där just då.

Bortom den stora appellplanen hittar man skog och ängar som passar till både spår, sök och uppletande, för att inte tala om sköna promenader.

131016-höstvoffs-007-2

Klicka på bilden för att se den större

Dit begav jag mig i dag med förhoppningen att få en fin höstbild till bloggen. Det blev en bild på naturen och resten som vanligt på hundarna.

Ett märke med anor från Australien

19 mar

130319-Bentley

Kinas Bentleymärke

 

Thomas Bentley hette en man i Australien som var lycklig ägare till en fantastisk Australian Cattledog. Hunden var både vacker och otroligt duktig som vallhund. Naturligtvis blev hunden pappa till många valpar.

Ett av kännetecknen på avkommorna var det så kallade Bentleymärket – en vit bläs i pannan, uppkallat efter husse. Många av de blå hundarna hade dessutom också en svart fläck vid svansroten.

Dagens cattledogs som har dessa tecken påstås härstamma från Thomas Bentleys cattledog.

110320_Kinavår_014

Kinas svartfläck

 

120520-protokoll.jpg

Kina har domarord på att hennes ”Bently star” är excellent. Vad domarn hette? Mr Bentley 🙂

 

Ännu ett Caisabarn på banan

17 feb

110129_Valpar_036

Ezez med blivande matte Catta för två år sedan.

I går var det dags! 186 poäng och klassvinst i Lydnadsklass 1 på Kungsbacka brukshundklubbs officiella tävling.

Stort grattis till Catta och Ezez (Ayers Entire Blue Eze) och fortsatt lycka till med träning och tävling! Jag är så glad att alla Caisas valpar bor i aktiva hem.

Framåtsändande

10 feb

 

Hur ser det ut nu och hur kommer vi vidare?

Caisa har en tendens att gå litet långt fram när hon väntar på ”framåt”.  Nu ska hon bara få framåtkommando när hon håller fotpositionen. Det ska väl inte vara så svårt – tror jag.

Tempot fram till gruppen brukar börja bra men sjunker innan hon kommit ut på bra avstånd. Det här problemet har vi haft länge. Jag provade att lägga godis på musmattan – totalt hjärnsläpp. Förstår inte hur jag tänkte. Visst sprang hon fort fram till mattan men sen stannade hon upp där och letade. Jag har ju aldrig tidigare belönat med godis mattan och jag har alltid varnat mina kursare för den metoden. Dags att ta fram den ihoprullade tidningen och slå mig i huvudet.
Nu måste vi backa och påminna om hur musmattan egentligen ska användas. I rutan fungerar den fortfarande.

Rätt belöning? Det måste jag fundera mer på. Rätt belöning i rätt tid på rätt plats är nästan alltid lösningen på alla svårigheter. Boll eller godis? Kanske extern även om det inte brukar vara optimalt på Caisa. Inkallning använder jag ofta som belöning. Kan det kanske fungera som belöning när hon springer fort hela vägen? Kan jag då välja att kliva ur när hon inte springer fort?

Den långsamma marschen är litet för snabb för min egen bekvämlighet. Den har varit bra. Vi lärde från början in den med en petflaska som target. Vi började med att Caisa stod framför mig så nära flaskan att hon inte lockades att springa till den. När hon gick  klickade jag. Avståndet ökades och minskades efter hur hon rörde sig. Det gick ganska fort att få henne att förstå vilket tempo som gällde. Dags att repetera!

Tempoväxlingen gör hon egentligen redan men för tidigt. Utan musmatta som stoppar henne fortsätter hon mot nästa target i långsammare takt. Viktigt att jag klickar innan hon kommer fram till flaskan och att belöningen finns hos mig. Bra långsam marsch ger inkallning som ger godisbelöning.

Inkallningen är jag helt nöjd med. Det finns faktiskt saker jag inte vill ändra på 😉 Caisa gillar inkallning. Jag använder den ofta som belöning för bra utförda moment. Här ingår den dessutom i momentet. Kan det vara bättre?

Riktningen brukar också vara bra men den ska vi träna med störningar – hopphinder, stegar, vippan, mullvadshögar och folk som står ”fel”.

Korta kedjor av de olika delarna där sista delen ska vara en av  Caisas favoritövningar.

 

 

 

Snögubbens utmaning

10 feb

130210-snögubbe-003

Allt som sticker upp ska bestigas – även snögubbar. Stor förtjusning när hundarna upptäckte denna gubbe i Fulltofta naturreservat.

”Jag gör som mamma gör…”

6 feb

121103-Fulltofta-002-2
Har aldrig tidigare
blivit så övertygad om att hundar kan lära sig genom att titta och ta efter som i kväll. Jag tränade kryp med Caisa inomhus medan jag väntade på att Kina som var i trädgården skulle komma in.

Kina kom i full galopp som vanligt, såg att Caisa låg i lydnadsposition, kastade sig ner med hakan i golvet. När Caisa kröp, kröp Kina också!  Kina har aldrig övat kryp.

Efter alla bekymmer med Caisas platsliggande har jag inte vågat introducera kryp för Kina. Nu kom hon på det själv. Tekniken är inte fulländad men lovande låg. Visst är våra hundar fantastiska!

Trivsam promenad vid Ringsjön

1 feb

Länge sen vi promenerade med Christina och svärmen men i dag fick vi till det. Vi hade dessutom turen att träffa  på Hugo – en stor, svart och snäll blandras. Hugo tycker precis som Kina om att springa. Och vad de sprang!

Caisa har tidigare haft litet synpunkter på Hugos uppförande men i dag var hon nöjd med honom och hälsade riktigt vänligt.  Ja, det förstås när Hugo ville bekanta sig med mig talade Caisa om att han kunde hålla sig till sin husse.

”Ett trevligt ekipage” fick 81 poäng

27 jan

130111-Fulltofta-010Caisa och jag har tävlat rallylydnad i Eslöv i dag. Caisa skötte sig 🙂 Jag snurrade 360 grader istället för 270. Det blev tio minus. Så många minus fixade inte Caisa. Några fick hon för att ha slagit i svansen på hopphindret och sen kom hon så nära mig i sidförflyttningen att hon rörde vid mig och det får man inte.


Resultatet
blev trots mitt misstag 81 poäng. Det får man vara nöjd med.

130127-DomarprotokollTävlingen var i Eslövs ridhus. De riktigt stora frestelserna i ridhus är hästskit. Jag var så imponerad av Caisa: hon inte så mycket som tittade åt den hästspillning som fanns. Det var mycket välstädat men litet hästbajs fanns det.

Lärdomar med hem är att ha sett hur man kan lotsa hunden förbi 8:ans frestelser med hand eller fingertarget. Varför har jag aldrig tänkt på det? Tror jag har präglats av disciplinen på lydnadssidan. Där är den typen av hjälp tabu.

Hur vi ska gardera oss mot svansislag får vi fundera på. Sen gäller det också att få till bra avstånd så att Caisa inte oavsiktligt nuddar mig. Visste inte att rally kunde vara så petigt. Anade inte heller att jag skulle tycka det var så roligt

Så tränar man de tvåbenta…

22 jan

130122-Caisadörr-001

”Lunchdags? Inte förrän jag sniffrundat trädgården…”

Så är vi där igen. Caisa har tränat in en kedja på oss. Vet inte riktigt hur det började men fort gick det.

Vi sätter oss för att äta eller fika. Caisa går till dörren. Ett diskret ”voff” tolkas som ” jag behöver gå ut”. Hennes önskan beviljas givetvis. Caisa går ett varv i trädgården – verkar inte det minsta nödig. Vi fryser och är hungriga och kallar på henne. Det är det hon gått och väntat på och kommer i god fart. Hastigheten och lydnaden i kombination med hungrig och frysande matte belönas. Vi äter i lugn och ro. Caisa är nöjd. Vi med 🙂

Minns inte när denna kedja introducerades men den är inte alldeles ny. Mönstret uppenbarade sig för mig idag. I stället för att släppa ut henne fick hon besked om att gå och lägga sig. Det gjorde hon i vanlig ordning på mina fötter under köksbordet – något vi båda trivs med.

Vi åt och Caisa sov eller vilade tills hon hörde besticken läggas ner. Signalen till att vi är färdiga. Då sätter hon sig och tittar på husse som genast börjar duka av och lägger eventuella rester i hundskålarna.

Det har nu gått några timmar utan att Caisa antytt att hon skulle behöva gå ut.

 

Töserna på soligt poseringshumör

21 jan

Ibland vill det sig väl. Den annars så ofta gråa skånska vintern förbyts mot underbart vindstilla solsken och lagom med minusgrader i luften. Extra tur har man om man som vi bor mitt i Skåne med tillgång till naturreservat och stora strövområden mellan Höör och Hörby. Nu senast var vi ute i trakten av Södra Rörum.

130120 The two ACD:s Kina and Caisa
Kina och Caisa poserar i solskenet – med godis i blick.

130120 Nice and sunny winter hike
Husse fotade matte med voffsen. Fast klockan närmade sig tre på eftermiddagen var det riktigt skönt ute.