Tag Archives: värmland

Tänk tanken tankar kunde flytta på matte…

3 jan

081228_Caisa_007

Åter från Värmland

3 jan

Sol och minusgrader hela veckan. Morgontemperaturen låg runt tio minus. Vår gemensamma julklapp GPS:en tog oss till platser som vi aldrig vågat gå till utan guide. Gått har vi! Många kilometer varje dag!
Värmlänningarna, som lagt ut cacherna, tycks ha en förkärlek för höjder o vackra utsikter. Höjderna känns fortfarande i benen.

081227_Skutberget
Fikapaus på Skutberget.
(Klicka för större bild)

Strapatsrikast var Kycklingberget. Den delvis isiga leden gick 140 meter uppåt och sen lika långt ner vilket ibland var värre. Inte alltid räckte benen till för att kliva från ett stenblock till nästa.

Längst upp låg resterna av den skog som blivit kvar efter en skogsbrand. Vilken agilitybana tyckte Caisa. Husse o matte var inte lika förtjusta.

Slutet av leden följde Vänern några kilometer. Tur för oss eftersom det hade börjat mörkna o vi var rejält möra i benen.

081229_Edsbonden
Vintersol över skogsmarkerna vid Edsbonden
(Klicka för större bild)

Sista dagen tog vi oss upp på Edsbonden. Underligt namn på den näst högsta punkten runt Vänern. Bara Kinnekulle är högre.
Vi rastade på den gamla fornborgen o njöt av utsikten.

081228_Hällemyren_001
Hällemyrens jordkula – här bodde folk på 1800-talet.
(Klicka för större bild)

Cachejakt

26 Dec

Klart, kallt o solsken. Rådjuren betar utanför köksfönstret medan vi äter frukost. Dagen ägnas åt cacheletande på Grevinneberget, vid Malsjöeken, Lassehall och en tradarparkering utanför Grums.

Sen sol längs stigen

Grevinneberget satte benmusklerna på prov på uppvägen. Fikat smakade förträffligt tillsammans med utsikten. Stigen upp fortsatte förbi toppen och vi trodde den skulle leda ner på andra sidan. Alltid roligare med ny väg tillbaka än att vända. Efter ett tag stupade det ganska brant neråt. Vi fortsatte. Vem vill gå samma väg tillbaka – inte vi. Utsiktspunkterna som vi passerade var också belönande. Caisa uppskattade till fullo alla dofter längs den allt mer osynliga stigen.

081225_Grevinneberget_002
Utsikt från Grevinneberget
(Klicka för större bild)

GPS:en visade att vi var ungefär tvåhundra meter från en grusväg – tvåhundra nästan lodräta meter. Caisa som inte är rädd för höjder hade säkert avverkat hela sträckan i rask takt om inte vi lagt oss i. Nu fick hon gå korta budföringssträckor på två-tre meter mellan oss. Vi omväxlande kröp eller kanade på baken.

Borgvik

23 Dec

23 december

Sent igår kväll kom vi hit. Första gången vi är här på vintern. Så annorlunda! Alldeles tyst o mörkt när solen gått ner. Klaraborg, som stället heter, har tidigare varit kommunens pensionärsboende. Två eller kanske tre av lägenheterna bebos fortfarande av pensionärer. Resten hyrs ut till turister . Vi är de enda turisterna här.

Nummer sju brukar välkomna hundfolk, men den här gången placerades vi i nummer åtta som skulle ligga i vinkel mot sjuan. Vi trodde vi förstod var den låg.  Nyckeln skulle ligga i brevlådan och inte under dörrmattan som annars är standard här.

Det lyste i lägenheten när vi kom. Det tyckte vi var omtänksamt med tanke på vår sena ankomst o det totala mörkret utanför.

Sen började jakten på brevlådan som vi inte hittade trots ficklampa. Inte heller låg det någon nyckel under dörrmattan. Vad gör man? Under sjuans dörrmatta låg en nyckel så också under de övriga, men där var det isande kallt. Jag öppnade elskåpet och trevade runt efter en nyckel där. Som ny geocachare har jag lärt mig leta på de mest oväntade ställen. Tyckte jag hörde ljud inifrån lägenheten, kikade in genom fönstret och ser en gammal tant , som tack o lov inte såg mig, sitta o titta på TV. Det hade väl blivit antingen hjärtslag eller hagelbössa annars.

Lägenhet nummer åtta visade sig ligga i ett annat hus. Där fanns både brevlåda o nyckel. Varmt o skönt var det också.

Tre år lagom till jul

22 Dec

 

Julhälsning. I dag fyllde Caisa tre. Oj, vilka fantastiska år och vilken go hund. Skriver det här från köksbordet i en lägenhet vi hyrt i Borgvik i Värmland. Även om det är skönt att slippa snön när man kör så hade det varit vackert med lite vitt på marken. Fast man vet inte. När jag var ute på en sen kissrunda med Caisa var det stjärnklart och några minusgrader.

God Jul till er alla