Archive | februari, 2010

Träningsvideo med Caisa

28 feb

Äntligen har snön börjat smälta. På andra sidan gatan där vi bor har visserligen kommunen tömt en massa snö – men man tycks ha missat en plätt. Den blev till en tillfällig appellplan i dag.

Klicka på bilden för att se videon.

Grillad kyckling

28 feb

Vi passade på att fira plusgraderna med att inleda årets grillsäsong. Det vill säga Kåre grillade i trädgården och jag dukade – inomhus 🙂 Hade vi haft trädgårdsmöblerna beredda hade vi nog ätit på altanen.

Sångsvan, sol och 2 grader plus

28 feb

Två sångsvanar passerade över trädgården i morse när vi tittade ut genom altandörren 🙂

Tävlingsinstruktörskursen på väg mot examen

27 feb

Mina projektekipage ska visa upp sig i april vilket innebär att Kaia inte kan vara med. Hon ska enligt planerna ha valpar då. Får se vem som får ersätta. Just nu lutar det mest åt Pia och någon av hennes tervar.
Tindra är självskriven för bruksmomenten. Momenten som ska visas är ett vardera med koefficient 4. Vi har ännu inte spikat vilka. Det skulle vara roligt om Tindra kunde köra framåtsändandet.
Min egen visning blir den 8 maj. Om allt gått som planerat kommer Caisa att vara för rund om magen för att visa något då och då får jag låna hund. Tindra är nog den som jag har störst chanser att lyckas med. Anton känner mig väl men är för självständig för att lyssna på mig – tror jag. Pias tervar är Pias – väldigt präglade på matte.

Töväder och staket

26 feb

Upptäckte att snön blivit så kompakt i tövädret att Caisa lugnt kan promenera ovanpå utan att sjunka ner. Staket har helt plötsligt blivit väldigt lågt. Hon skulle utan vidare kunna promenera över det. Lyckligtvis finns det en häck bakom som inte ser så inbjudande ut att landa i.

Äntligen plusgrader

25 feb

Det regnade när vi gick kvällsrundan 🙂 Termometern visade en och en halv grader på rätt sida om nollan.  Gångvägen var nästan snö- och isfri. Det blir kanske vår i år också.

Bara vägar bär bäst

25 feb

Gläds åt varje dag som går utan att Caisa börjat löpa. Mitten av mars skulle vara idealet. Då är det säkert is- och snöfritt på vägarna – får man hoppas. I varje fall i Tyskland…

Video med Caisa i snön

21 feb

(Klicka på bilden)

Caisa – städhjälp

20 feb

Nåja, städhjälp är kanske att ta i. Men hon gillar trasan på moppen…

Vådan av att bjuda på leverpastej

18 feb

Vittringsapporteringen har legat nere några dagar – precis som jag . Före vilan hade jag  med gott resultat hållit i ”min” pinne allt kortare stund. Caisa fick jobba lite mer men hon fixade det.
Idag tänkte jag  belöna med små klickar av leverpastej för att verkligen förstärka rätt val. Men , men Caisa kände doften på långt håll och tappade fullständigt bort sina gamla kunskaper. Hon rusade rakt ut och klapp första bästa pinne. Hon fick lämna den utan någon reaktion från mig. Så gjorde vi om det. Hon råkade ta rätt pinne men det var en ren tillfällighet.
Dags att tänka till! Hade hon verkligen glömt allt eller var leverpastejen för mycket. Bort med leverpastejen och fram med torrfoderkulor. Än en gång tog hon första bästa pinne. Ingen belöning och inget annat heller.
Vad göra? Problemet var förstås att hon bara apporterade utan att koppla på nosen. På uppletandet använder jag ”leta” som kommandoord. Kan kanske det lösa problemet?
Nya pinnar och nytt försök. Först en paus för att gå ner i varv och sen fyra pinnar plus ”min” och JAA – hon associerade till uppletandet och kopplade på nosen. Vi gjorde om det några gånger och hon valde rätt pinne varje gång även om hon duttade fel några gånger när hon letade.
Värdet av pauser. Många gånger vinner ett moment på att få ligga till sig. Det gäller bara att veta hur långt man ska ha kommit i inlärningen innan man nyttjar det. Om det var leverpastejen eller för långt uppehåll i  träning i det här fallet undrar jag fortfarande över.