Dags att fila på detaljerna?

Vittringspinnarna är populära på samma sätt som spårpinnarna  alltid varit. I spåret lärde vi in sittmarkeringar men det fungerar ju inte vid vittringsapporteringen.
Caisa gillar våra övningar men ibland har hon litet väl bråttom och plockar upp  pinnen som ligger närmast den som doftar. Hon upptäcker misstaget på en gång och byter.
Nu funderar jag på om jag ska tänka ut något för att lugna ner henne eller om det kommer att lösa sig ändå. Kanske räcker det med att lägga pinnarna med större avstånd nu när hon förstått att det gäller att välja.