Klaraborg

17 jul

Klaraborg heter stället vi bor på. Första gången vi var här, var när Joel skulle begravas.
Från början ägde kommunen
husen som nyttjades till pensionärsbostäder. Kanske inte helt lyckat när det saknas kommunikationer och både Konsum och Ica lagt ner.
Istället för att riva,
när pensionärerna tog slut, sålde kommunen längorna billigt. Nye ägaren rustade upp badrummen och hyr nu ut till både turister och pigga pensionärer.
Varje morgon
ser man det åretruntboende rollatorgänget ge sig ut på sin dagliga runda  livligt samspråkande med varandra.
Alla pensionärer lever inte i ensamhet och armod!
Lägenheterna
är charmigt gammalmodiga. En egenhet är alla dörrarna. Det är många dörrar.
Först en traditionell ytterdörr, sen 15 centimeter innanför den en innandörr eller vad det nu kan heta. Nu är vi inne i den minimala hallen med en dörr till vänster en till höger och en rakt fram. Vill man nu gå in i köket, och det vill man ofta, måste man först noga stänga de två ytterdörrarna, annars kan man inte öppna köksdörren. Ut ur köket kommer man bara om inre ytterdörren är ur vägen.
Caisa
befinner sig som vanligt alltid framför fötterna på en.

Comments are closed.