Archive | februari, 2012

Hovdalas Elitruta en rejäl utmaning för oss

25 feb

Träningsvärk i morgon. Efter att ha ränt upp och ner för ett antal branta backar i Elitrutan på Hovdala lär det kännas i benen i morgon. Vilka backar och vilka hala boklöv att kana runt på! Konditionen är inte på topp efter att jag har snorat och hostat i en månad. Men solen lyste, hundarna var duktiga och träningsgänget som vanligt trivsamt.

Det stormade rejält och Caisa rationaliserade sökandet efter första figgen genom att avståndsmarkera, men eftersom det inte ledde till belöning upprepade hon det inte. Det blev flera bra tomslag både planerade och oplanerade. Vinden var lurig. Tror aldrig jag sett henne så trött efteråt.

Kina fick för första gången leta efter en nedgrävd figge. Inga problem alls! Figgen stack upp lösrullen i den lilla springan bredvid taket på gropen. På påviset levererades en del av belöningsgodiset genom samma öppning – mycket populärt.

Visa Elitrutan

Sitt eller sitt kvar?

23 feb

Räcker det med bara sitt när man lämnar hunden för t.ex. inkallning? Är det bättre med bara sitt än sitt kvar? Frågan togs upp vid senaste kurstillfället.

Det bör egentligen räcka med bara sitt. Man kan göra det hela tydligare med en procedur före momentet så att hunden är förberedd på att stanna kvar.

En nackdel med sitt kvar är att tonfallet många gånger låter väl dominant men det kan det i och för sig göra med bara sitt också . Alla har vi hört förare som kommenderar så att samtliga kommunens och kanske också grannkommunens  hundar sitter kvar.

Behövs kvar för att människan ska känna sig tryggare? Trygg människa ger trygg hund?

Hur ska jag nu göra? Fortsätta som innan med stanna kvar eller ta det djärva beslutet att lita på att min hund klarar sig utan men stöttas av en fast rutin före lämnandet. Det jag vet är att jag ska vara noga med tonfallet oavsett vad jag väljer 🙂

Positioner, positioner och …

23 feb

Tror aldrig man blir riktigt färdig med positionsträning – alltid mer att fila på.

Så många små delar som ska harmoniera med varandra – rakt, snabbt, på rätt plats, kontakt, stadga …  och som om detta inte var nog har vi föraren också. Det gäller att hitta rätt tempo, lagom långa steg, vända på ett sätt som gör det lätt för hunden att förutse och följa och numera också att gå på ett naturligt sätt. Man får inte längre se ut som John Cleeses representant för konstiga gångarter.

Samtidigt som man ska vara noggrann, näst intill petig, måste det vara roligt för både hund och människa. Belöningar som hunden tar till sig och som levereras i rätt ögonblick och på rätt plats. Viktigt eller snarare absolut nödvändigt att ha många belöningar att välja mellan. Utan variation anpassad till ögonblicket är det lätt att både hunden och en själv tappar gnistan och resultaten uteblir.

Inte helt enkelt att hantera klicker, godis, leksak och ibland också koppel med de enda två händer man har. Nu glömde jag visst fötterna som inte får leva ett eget odisciplinerat liv.

Ärliga människor som talar om vad man verkligen gör när man tror att man gör något annat är ovärderligt 😉

Märkligt är att det faktiskt utdelas tior på detta i mitt tycke det allra svåraste momentet i alla klasser..

Allra märkligast är nog ändå att vi som håller på med detta pedanteri –  både hund och människa – tycker det är roligt!

Fler frön i jorden

23 feb

Lysröret kom på bättre tankar och fungerar igen. Får se om det varar.

Lemon chili – en chili som ska ha smak av citron. Har aldrig hört talas om den men det låter gott.

Förra året sådde jag Kapkrusbär. Missade frukter brukar självså sig i växthuset så i år satsar jag på att förkultivera Gyllenbär, som är snarlika och hoppas på övervintrande frön från Kapkrusbären i växthuset.

Gardener´s Delight – min favorittomat sen många år. Växer bra, ger stor skörd och smakar bättre än alla andra jag provat.

Russian Black testade jag förra året också, men fick inga frukter, vilket inte berodde på sorten, utan på en fyrbent familjemedlems medverkan.

Mei wei är en ny cocktailtomat som enligt Runåberg skulle vara odlingsvärd så några sådana är också sådda

Sibirijak fick jag en planta förra året och de tomaterna smakade så gott så i år har jag köpt frön och sår själv för säkerhets skull.

På kurs med Kina

22 feb

Femte gången på Hässleholms Hundcenter ägnades åt apporterings – och inkallningsövningar. Kina passade också på att dammsuga underlaget efter borttappat godis. Vid trappan till pannrummet försåg hon sig med litet vedflis, som hon, efter att magen protesterat, gjorde sig av med i natt. Hundar har avundsvärt lätt att kräks upp olämpligt maginnehåll – ingen vånda alls eller det kanske blir bra ändå.

Sök vid Kvarröd

20 feb

Kina
Maggan och Andrea figgade. Maggan på fullt djup efter första skicket. Andrea flyttade också ut. Kina hämtade rullen fint och kom ända fram till mig med den. Tappade en gång men hittade den igen. Andra skicket till Maggan svårt. Skickade henne för långt fram – ingen på  stigen. Skickade om. Hon fick leta en hel del innan hon hittade M. Hon har inte samma tempo som Caisa men jag tycker egentligen hennes tempo är bra – ekonomiskt.

Caisa

Caisa var riktigt sugen på att leta. Det ryckte i henne flera gånger och faktiskt en tjuvstart. Började med en figge i vardera hörnet Pia och Maggan sen tomslag och träff omväxlande. Lite grunda slag på vindsidan när det inte fanns figge där. Inga blindmarkeringar 🙂 Jobbade bra. Undrar litet om hon tappat kondition sen hon hade ont i halsen.

Våren är på väg!

20 feb

Äntligen! De första snödropparna har tittat fram 🙂 Blåmesen och talgoxen letar inte bara mat utan sjunger också. Snart är uppfarten isfri fast den vetter mot norr.

Chili

19 feb

Odlingssäsongen har börjat 🙂 I år startar jag med chili –  Hungarian Hot Wax.

Vet inte var jag ska ställa krukorna. Förr hade de sin givna plats ovanpå akvariet. Undervärmen från lysrören fick fröna att gro bra och snabbt. Nu är akvariet avvecklat och absolut inte saknat på annat sätt än undervärmen till odlingen.

Fönsterkarmen är inte ett alternativ. Sen vi skaffade värmepump är elementen sällan varma.

När fröna väl kommit upp kommer fönsterkarmen att passa väldigt bra – mycket ljus och svalare än i resten av huset. Men tills dess?

Den svåra konsten att gå kurs

17 feb

När man är van vid att hålla kurs är det inte alldeles lätt att växla över till att bli kursdeltagare. Inte blir det lättare när man har ett arbete där man dagligen ägnar sig åt att ge råd och anvisningar till andra 😉  Kursdeltagare ska lyssna, analysera, acceptera? och slutligen utföra – inte lika lätt som det låter. Plötsligt fick jag en helt ny förståelse för mina elevers situation.

Alla lärare och kurshållare borde regelbundet prova på att vara elev/deltagare. Jag gör det just nu. Det är en väldigt trevlig kurs – veckans absoluta höjdpunkt och jag får bland annat öva mig på att vara kursdeltagare 😉

Kommer att tänka på en man med mycket stor integritet som jag för massor av år sedan diskuterade värnplikten med. Jag undrade hur han hade klarat av att aldrig ifrågasätta utan bara lyda order. ”Det var ganska skönt” var det oväntade svaret. ”Inget ansvar och gott om tid åt egna tankar”

Jag känner igen mig. Absolut förtroende för kursledaren. Hennes metoder passar både mig och Kina. Hade det bara inte varit för de egna tankarna som vandrar omkring och stör min koncentration hade jag kunnat tänka mig ett evigt kursgående 😉

Träning på altanen

14 feb

Altan under tak är inte dumt när marken utanför är isig, knölig och snötäckt. Att fönstren kan fungera som speglar när ljuset ligger rätt får betraktas som bonus.

Något som jag och kanske ännu mer Caisa saknat sen Kina tog huset i besittning är de där korta träningsstunderna när vi till exempel väntar på att téet ska dra färdigt eller potatisen kokt. Ut på altanen hinner vi även om det är kallt.