Brokig utmaning

11 apr

I höstas stötte vi på en liten brokig kanin på våra kvällsrundor. Ganska orädd för både bilar, hundar och mig. Sen såg vi den inte på hela vintern och jag var helt säker på att den lämnat jordelivet. Men där hade jag fel! Nu ser vi den igen både morgon och kväll.

Reviret omfattar bara en liten grön plätt mellan några hus och intilliggande trädgårdar.

Den har vuxit men är fortfarande lika lekfull som i höstas – skuttar runt och slår nästan kullerbyttor. Har aldrig sett vildkaniner bete sig så här. Jag blir glad bara av att titta på den.

Caisa och Kina har aldrig sett något så lockande som denna ulliga gulliga brokiga boll. Varje gång vi går förbi stannar vi och tittar. Jo – hundarna står också stilla och tittar men det var inte alldeles självklart i början. Numera hör de att jag klickar och för det mesta vänder de sig mot mig men jag tror knappt de känner smaken på det godis jag serverar.

Comments are closed.