Archive | juni, 2012

Tollarp

30 jun

Efter väldigt mycket velande hit och dit åkte vi slutligen till utställningen i Tollarp idag. Nästan naken hund som ibland hoppar över ett steg är inte precis optimalt.

Hade det inte varit för att vi fick startnummer ett hade vi nog hellre tränat sök med Caisa. Men nu åkte vi till Tollarp och ångrar det inte. Kina fick excellent och trevlig kritik.

Träffade vår utställningscoach Nicole där. Hennes Doris blev BIR och Nicole så glad att hon grät.

Länge trodde jag att Doris hette Godis – ett väl så passande namn på en liten valp –  söt som godis. Nu har hon vuxit upp och blivit en mycket elegant Briard.

Första stora tomaten skördad :-)

29 jun

Den smakade gudomligt!

Så kom samtidigt förklaringen  till varför köpetomater  saknar smak. För att kunna plocka jämnt gröna tomater som sen blir jämnt röda på väg till butiken har forskare trixat med generna. Den gen som ger smak var tydligen inte intressant och tappades bort.

Ingen nyhet för oss konsumenter som hela tiden vetat att köpetomater inte smakar annat än vatten. Nu är det alltså vetenskapligt bevisat också.

Förstod jag det rätt beror smaklösheten inte på långa transporter i sig utan på att denna ”förädlade” tomat inte längre kan producera smak. Den genen saknas.

Tycker mig också ha märkt att många ”nya” tomatsorter saknar smak trots att de odlats hemma och fått mogna på plantan. Har de också manipulerats?

Varför fortsätter vi köpa denna produkt? Bara läckert röd färg men helt utan arom.

Kina, jag och frysen

26 jun

Aldrig roligt att frosta av frysen tycker jag. Kina har en annan uppfattning. Det var väldigt spännande med isvattnet och isbitarna som rann ut från frysen ner i en glasslåda. För sent upptäckte jag att Kina lagt beslag på lådan och flyttat den bort från frysen 🙁  Väldigt vad mycket vatten det kommer från en tinande frys och varför hamnar det mesta under frysen?

Kina fick lämna köket vilket hon gjorde förvånansvärt villigt och snabbt. Det borde gjort mig misstänksam. Nästa gång jag såg henne tuggade hon på det sista av tomaten som vi glömt på köksbordet.

När inget blir som man tänkt – men rätt ok ändå

25 jun

Måndagar är vikta för sökträning med lilla gruppen. Vädret ställde in det idag. Framåt lunch bättrade det sig dock.

Åkte till skogen och la ett spår på grusväg till Kina och en uppletanderuta på 60 x 100 meter till Caisa. Kinas spår fick vila medan Caisa fick leta grejer.

Caisa var jättesugen men ovanligt disciplinerad. Hon sprang precis som jag pekade och plockade i rask takt in fem föremål. Det sjätte låg bakom en kulle utom synhåll för mig.

Tiden gick – ingen Caisa. Jag gick ut i rutan men såg inte skymten av henne. Visslade och som en blixt kom hon farande från Kinas spår med Kinas enda spårapport. Kinas spår låg 100 meter bort i medvind men det hade inte hindrat Caisa. Inte bara spårpinnen hade hon lagt beslag på. Borta var också de godisbitar jag snitslat med.

Den sista aktiviteten blev faktiskt av men naturligtvis inte som planerat. Återträffen med vårkursen i Hörby fick hållas på klubbens veranda i stället för på appellplanen. Regnet smattrade mot taket så våldsamt att vi inte hörde varandra. Bra störning för hundarna 🙂

Se upp – där är figgen

24 jun

Hovdala väg 1 var den spännande beteckningen på dagens sökruta – en bokskogsbevuxen ås med terräng som krävde en hel del av både hundar och förare. Vet knappt vilket som är mest ansträngande, upp eller ner för backarna. Dagens tripp blev 4.6 km enligt GPS:n.

Caisa bjöds på sex figuranter och en del tomslag. Vi värmde upp med litet dirigering mellan stora stenar – en av Caisas favoritlekar. Jag glömde ”skälla igång” henne före första skicket men det gick bra ändå 🙂

Sista figgen satt uppe i ett jakttorn – inga problem även om det tog en liten stund innan Caisa tittade upp.

Figgar som ligger dolda i nät försöker Caisa gräva fram. Tror det är dags att ta tag i det beteendet.  Tänker testa Anna Bjellås tips från Solhaga med att lära Caisa att sätta sig på en musmatta och skälla. Mattan placeras sen 1½ meter från figuranten och förhoppningsvis lär sig Caisa att det är det avståndet som ska gälla vid all markering.

Nu är både Caisa och jag behagligt trötta efter en givande dag  i skogen tillsammans med väldigt trevliga sökkompisar.


Dagens motionsrunda: 4,6 km.

Kommando

22 jun

SBK dras fortfarande med en del av sitt från början militära ursprung – kommando, kommendera, verkställ, peka med hela handen osv. En del har följt med över till den civila hundträningen.

Kommando har jag funderat över – inget trevligt eller positivt ord eller hur? Signalord låter bättre men är så långt o tungt. Har inte trots funderingar kommit på ett ord som passar mig.

Är det så viktigt då vad vi kallar det? Jag tror det. Vi/jag påverkas mer eller mindre medvetet av det språk vi/jag använder. Hämmas jag inte i leken med hunden om jag hela tiden ska tänka på kommandoord? Missar jag kanske en bra relation som kanske i sig är värdefullare än en styrd lek. Kanske upptäcker jag inte heller den roliga grej som min hund verkligen skulle gilla som belöning och som jag t.o.m. skulle kunna använda som uppmuntran på tävling.

Kommendera hopp o lek! Hur roligt låter det? Ett kommandoord som ska tala om för hunden att nu ska den leka –  men på våra villkor.

Givetvis behöver vi ett ord som talar om för hunden att nu är den roliga träningen slut men det är en annan historia.

Angel blommar

20 jun

När jag öppnade altandörren i morse möttes jag av den ljuvligast rosendoft. Min frösådda ros – Angel hade några utslagna blommor:-)

Vardagshjälte

18 jun

En kall dag i vintras lämnades en liten, liten hund uppbunden utanför Citygross. En man med stort hjärta och lika stort civilkurage lyfte upp den skakande hundstackaren i famnen och slog sig ner på en bänk innanför dörren. Där träffade Kåre på dem och förevigade paret.

I förrgår stötte han på mannen på Citygross igen – utan hund denna gång. Frågade hur det blivit med hunden. Hade ägaren kommit tillbaka? Det hade han. Trodde inte hunden kunde frysa?

Varför skriver jag om detta nu igen? JO – räddaren heter Jan-Axel och kommer från Tjörnarp. Vi gick i skolan ihop. På den tiden var det B-form vilket innebar att vart annat år delade vi klassrum.

Mycket har förändrats sen dess – Jan Axel också. Jag kände inte igen honom första gången jag såg Kåres bild men nu när jag vet, ser jag tydligt vem det är. Världen är inte stor trots allt!

🙂

120128-Frusenvovve

Cattledog och vila en kostsam historia

17 jun

Veterinären ordinerade tio dagars vila till Kina. Vi har kommit ungefär halvvägs i den vilan.

Två i och för sig gamla koppel, en toffel, en verbena och  en pelargonia har gått åt.

Hundfiltarna har varit illa ute flera gånger men är fortfarande mer filt än hål.

På tomatfronten är det som vanligt. Hon tar dem hon kommer åt. Börjar undra över vår egen begåvningsnivå när vi fortsätter att misslyckas i bevakningen.

Ännu en dag med sök

16 jun

Åter hemma efter en skön sökdag med Caisa i Vedema. Kollade på GPS:en. Det blev 4,16 km denna gång.