Archive | juli, 2014

Söket verkar vara på rätt väg

30 jul

Går på moln efter att ha varit i Klåveröd och tränat sök med Maria Venhammar – min favoritinstruktör alla kategorier.

140729-Venhammar

Min favvisinstruktör Maria Venhammar.

Två problem hade jag med mig:

  • Caisas grävande hos figuranterna med alla dess medföljande mindre önskade beteenden, samt
  • Kinas skallmarkeringar hos figuranter som hon inte kan komma in till.

Efter litet analyserande och diskuterande av Kinas skall gömde Maria sig i en låda helt oåtkomlig för Kina. Kina hittade, skällde och vi gjorde ingenting. Efter en stund kom Kina tillbaka till mig. Jag skickade igen med samma resultat. Tre gånger upprepade vi det. Fjärde gången tog hon tyst rullen. Påvis i högsta fart med stor belöning hos Maria. Vet inte vem som var lyckligast: jag eller Kina.

Nästa figge som var Christel stod högt upp på en kullfallen gran tätt tryckt mot rotvältan och så dold att ingen såg henne. Kina kände vittringen och efter mycket cirklande visste hon var figgen var. Hon avstod från att försöka hoppa upp. Hon skällde inte. Hon tog bara sin rulle. Påvis och stor glädje när hon fick kontakt med Christel.

Resten av figgarna var väl dolda i nät men inte lika oåtkomliga som de första två. Lätt som en plätt tyckte Kina om dem. Bonus att hon gillade okända figgar.

Så var det Caisas tur. Mina tankar om att låta figgen säga ”sitt” gillades och fungerade. Caisa lät figgarna vara men blev inte alltid sittande. I vanlig ordning ville hon gärna se att jag var på väg ut när hon skällde.

Maria föreslog omvänt lockande för att få Caisa att fokusera på figgen och därmed stanna kvar utan att spana efter mig.

Så här gjorde vi. Jag skickade Caisa från ungefär 1½ meters avstånd mot en sittande figurant.  Jag visade godis i min hand. När Caisa valde bort min godishand för att titta och skälla på figgen blev det klick och belöning av figgen. Vände hon sig i stället mot min godishand försvann godiset. Mycket tänkande för Caisa. Hon blev riktigt trött.

Antigrävträningen är inte färdig men det känns som att vi äntligen hittat rätt metod.

 

Man får de hundar man förtjänar

20 jul

Satt i soffan på altanen och läste. Caisa låg bredvid mig. Hög mysfaktor!

Jag la upp benen på bordet för att få stöd till boken. Caisa tittade upp och placerade även hon sina ben på bordet innan hon la sig till rätta där.

Exterminator! Mitt sanna jag?

15 jul

Morgon och kväll tar jag en tur i trädgården med spaden. Alla mördarsniglar hallshuggs utan förbarmande. Runt trädgårdslandet strör jag vid behov ut Snigelfritt. Detta har jag ägnat mig åt sen i våras när sniglarna började röra på sig.

I patrullrundan ingår sen några dagar fyra musfällor av modellen giljotin. Två möss under två dagar är resultatet hittills. Fällorna är så effektiva att osten inte hinner bli uppäten.

Möss och hundar hotar våra tomater

14 jul

Musfällorna är laddade. Den första musen redan död. I år ska vi inte dela våra tomater med mössen.

140714-musfälla

Djupt i fällans inre lockar osten musen.

 

140713-galler

Kompostgaller runt plantorna till skydd mot hundarna som också gillar tomater.

 

Den första tomaten delade Kåre och jag på – så söt och god!

140713-tomater

Ge dem tid så stundar snart skördetid.

 

Caisa och Kina får hålla till godo med köpetomater ett tag till. De sväljer ändå utan att smaka.

 

Vilken lycka!

7 jul

Nellie, yngsta barnbarnet i Trosa, har för första gången åkt tåg ensam hit. Kina kröp nästan ur skinnet när hon upptäckte vem vi hämtade på stationen i Hässleholm. Caisa är med ålderns rätt litet mer balanserad men även hon blev spralligt glad när hon fick syn på Nellie.