Archive | 13 september, 2014

Hejdå, Lille Prinsen

13 sep

Caisas sistfödde – en liten, med betoning på liten kille – bara hälften så stor som syskonen – överraskade oss när han dök upp eller snarare ner. Caisa stod upp och något plaskade till på golvet. Det piper! Det var Egel.

Ayers Epic Blue Egel - Lille Prinsen
Även om han var liten var aptiten var god och han växte bra. Litet hjälp fick han i början för att inte bli bortknuffad av sina betydligt större syskon.
Han var en riktig kämpe med stor fallenhet för kel. Påhittig var han också. Minns när han tillsammans med en av systrarna råkade starta dammsugaren. Först stor förskräckelse, sen försiktigt närmande igen och så på knappen en gång till.
När valparna var nästan åtta veckor kom Elin och Sonja. Egel tog varje tillfälle som gavs att krypa upp i knät hos Elin. Det var Elin som döpte honom till Lille Prinsen och det är under det namnet vi minns honom.
Den första tiden hos familjen Simson fortsatte han visa prov på sin påhittighet. Det inflöt rapporter om framför allt kreativa försök att sova i husses säng. Minns särskilt berättelsen omv hur han tog sig upp genom sängbottnen.
Tiden gick. Lille Prinsen blev stor och ståtlig. Häromdagen var oturen var framme och Lille Prinsen bröt ett bakben på två ställen. Operationen tycktes först ha gått bra men komplikationer tillstötte och till slut återstod bara det svåraste beslutet av alla.
Lille Prinsen du har en alldeles egen plats i vårt hjärta.
Så outsägligt sorgligt att ditt liv skulle bli så kort. En tröst i eländet är att ditt korta liv blev ett gott liv.