Archive | april, 2016

Alla hör och på båda öronen

26 apr

20160426_090646

Inte konstigt att man blir trött med så mycket nytt omkring sig.

Mycket hund de senaste dagarna. Föreläsning om näringslära med Marie Sallander i lördags, funktionär på klubbens akl-tävling i söndags, ny föreläsning med Towa Lindh  om belöningar i måndags och sedan det allra viktigaste: BAER-test av Effies valpar i dag.

Ibland är Cattledogvalpar döva på ett eller båda öronen. Man kan inte testa i förväg om det finns risk för dövhet. Man vet inte heller hur det ärvs så hur noga man än planerar kan man aldrig vara säker på resultatet.

Vi var helt säkra på att Effies valpar hörde men för att vara säker på att de hörde på båda öronen var vi på djursjukhuset i Helsingborg och testade i dag tisdag. Vilken lättnad och lycka att alla hörde på båda öronen!

Roligt också att se valparna i en helt ny miljö med nya människor och hundar av varierande utseende. Lugnast för alla hade vi de små i bur medan vi väntade. Efter en stund somnade hela gänget.

Avstämning inför SWDI-kursen

18 apr

I maj kommer SWDI på besök igen. Idag (söndag) kollade vi av läget inför återträffen.

Två spår vardera blev det. Först vid Nolato – ett ganska kort spår som för Kinas del började på en äng och fortsatte ut på en asfalterad parkeringen, tre apporter och fyra vinklar.

Det blåste rejält, omväxlande sido- och medvind. Bra markeringar av apporterna. Lite rörigt spårande när vi kom ut på asfalten.

Det är inte alltid bra med godis i spåret. Den starka medvinden gjorde att Kina först passerade de små frolicbitarna med någon meter och sen fick vittring på dem och vände tillbaka. Blev litet framåt o litet bakåt och sen framåt igen.

Vi behöver öva mer asfalt i blåsväder.

Ett riktigt roligt spår la Magnus på Älvdalsskolan. Många kluriga utmaningar! gräs, asfalt, grus, sandlåda, stensättning av varjehanda slag, jord, trappor, avsatser  och inte minst genom ett cykelställ.

Kina (och jag med) hade så roligt.

Nu gäller det att hitta fler ställen med samma potential som Älvdalsskolan. Man får inte vara rädd för svårigheterna. Kina växte med uppgiften.

Ny sida av Kina

2 apr

Orupsängarna hemsöks inte bara av kråkor. På sistone har dessutom ett gäng killar börjat köra moped där. Första gången Kina och jag träffade på dem i dag.

De kom precis när jag skulle släppa på Kina på spåret – körde kors o tvärs, i hög fart och med mycket onödigt gasande och bullrande. Jag stannade och tittade på dem. De vände upp och kom körande mot Kina och mig. Det var inga behagliga tankar som dök upp i huvudet på mig. Den förste som väl var någon typ av ledare stannade någon meter framför oss, fällde upp visiret på sin hjälm och genast blev jag mer positivt stämd mot honom. Alltid trevligt att se ansiktet på den man pratar med.

Vi har tillstånd att köra här sa han. Ingen kan ge tillstånd till det sa jag. Andra har berättat om sina fruktlösa försök att förklara att man inte får köra moped på ängarna. Efter en del diskuterande insåg jag att killarna inte förstod förbudet. Vi stör ju ingen tyckte de. Ni stör mig och fåglarna som har bon på marken påpekade jag. Vi kan vänta tills du spårat färdigt föreslog de. Måste säga att jag började tycka pojkarna var både trevliga och resonabla. Förstår deras önskan att testa sina mopeder även om platsen var illa vald. Tipsade dem att googla på motorfordon i naturen.

Nu till Kina
Mopederna väsnades
och vi var tvungna att skrika för att göra oss hörda. Sju mopeder låter mycket!

Kina uppfattade att tonen inte var så positiv även om ingen var direkt otrevlig. Hon är röstkänslig och går gärna undan om folk höjer rösten. Så inte i dag. Till min oerhörda förvåning reste hon ragg, tog fram bastonerna och ställde sig framför mig. Min lilla Kina!

Spåret – hur gick det då? Jo – riktigt bra. En av apporterna hade blivit överkörd och sprätt i väg en bit men vinden låg på rätt håll så vi fick den med oss hem.